Bo Erlandsson, verksamhetschef på Kyrkans SOS skriver om den nya nationella stödlinjen:
Beskedet om en ny nationell dygnetruntöppen stödlinje för psykisk hälsa och suicidprevention, som Riksförbundet SPES, Suicide Zero, Mind med flera organisationer redan uppmärksammat, är naturligtvis oerhört glädjande.
– Äntligen blir det verkstad av den utredning som Folkhälsomyndigheten genomförde under 2021-2022, där Kyrkans SOS med flera civilsamhällesorganisationer intervjuades som input till slutrapportens förslag om en ny nationell stödlinje.
Särskilt glädjande är att beslutet även innefattar ytterligare 30 miljoner kronor under 2024 till aktörer inom civilsamhället som erbjuder medmänskligt stöd via telefon och chatt. Helt i linje med utredningens skrivning om civilsamhället som viktigt komplement till en sådan stödlinje. Dels eftersom psykisk ohälsa och suicidtankar i alla fall till del kan ha sin grund i ofrivillig ensamhet, och vice versa. Här kan medmänskliga samtal vara väl så verksamma och samtidigt avlasta professionella i den nya hjälplinjen. Men än viktigare att vissa grupper kan behöva riktade stödlinjer, som t ex hbtqia+-personer och deras närstående, eller samer.
– Utredningen pratar om att man vill tillgodose detta genom utbildning av svararna i den nya linjen. Men vi vet att det kan behövas mer än så i bakvattnet av tidigare bristande eller kränkande bemötande. Många hbtqia+-personer upplever det därför som en dealbreaker att den som svarar själv är hbtqia+-person, för att man ska våga höra av sig. Något många i Regnbågslinjen (www.regnbagslinjen.se) vittnar om.
På liknande sätt är det för samer. Här tillkommer även behovet av en god inblick i samers livsvärld och metaforer för känslor för att tolka den hjälpsökandes situation någorlunda rätt, vilket Svenska samers riksförbund, Svenska samers ungdomsförbund (Sáminuorra) och Kunskapsnätverket för samisk hälsa i utredningen menar förutsätter samisk kulturbakgrund d.v.s. att svarande själv är same. Därför finns Girku SOS (www.girku-sos.no, läs mer på www.kyrkanssos.se/hitta-hjalp/girku-sos-svenska), en samtalsjour på nordsamiska (eller på norska/svenska) där den som svarar har samisk kulturbakgrund. Ytterligare exempel är att efterlevande kan ha behov av att prata med andra i samma situation för att känna sig förstådda, därför finns SPES stödlinje och efterlevandegrupper (www.spes.se).
Vi tror dessutom att vi alla bär på tankar om varför vi är här, vad livet går ut på, det vi kallar existentiella frågor, tro eller livssyn. Funderingar som kan ställas på ända när något traumatiskt inträffar, när man mår psykiskt dåligt eller blir ofrivilligt ensam. Som kyrka är vi vana att föra sådana samtal oavsett hur den stödsökandes livssyn ser ut, därför finns även Kyrkans SOS (www.kyrkanssos.se) och Jourhavande präst (www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast).
Utredningen menar vidare att en nära samverkan med civilsamhällets stödlinjer också blir viktig. Att stödlinjen blir en plattform för erfarenhetsutbyte och dialog mellan stödlinjen, Folkhälsomyndighetens funktion för psykisk hälsa och det flertal av civila samhällets aktörer som redan bedriver stödlinjer riktade till olika målgrupper.
– Det är en väldigt viktig aspekt i arbetet med en ny nationell stödlinje, att vi har fokus på den som behöver hjälp och stöd och inte fastnar i olika stuprör.
/Bo Erlandsson
Leg psykoterapeut och verksamhetschef för stiftelsen Kyrkans SOS
